Marknadsuppdatering H1 2022


 

Vinnare och förlorare på Retail Finance Marknaden H1 2022

 

Första halvåret 2022 har naturligtvis präglats av efterdyningar av pandemin och kriget i Ukraina. Det senare har finansiellt sett eldat på inflationen som gått från oro till faktum. Oron fanns dock där innan, och med stigande räntor har man petat hål på värderingsmodeller med en börskrasch som följd. Den senare kom dock efter en bubbelaktig värdeökning fram till årsskiftet.

Trots en ökad utlåning och inlåning krympte den Svenska retail finance marknaden med 4,3% detta halvår. Placeringsmarknaden tappar ca 2 000 Mrdkr, varav de mer paketerade produkterna nästan 1 600 Mrdkr (-13,5%). Takten accelererar något under andra kvartalet. Det innebär att värdena nu är ca. 4,6% lägre än ett år tidigare. Under sommaren har vi sedan sett en viss återhämtning.

Inlåningen ökar nu i mer normal takt, vilket vi såg redan under 1a kvartalet. Totalt upp 5,3% under halvåret och nu strax under 10% i årstakt. Hushållen har tagit över stafettpinnen från företagen. På utlåningssidan är utvecklingen omvänd. Nu är det full fart på bankutlåningen till företagen. Första kvartalets utveckling fortsatte och halvåret slutade med +9,4%. På årsbasis nästan +15%. Parallellt har utvecklingen på obligationsmarknaden lugnat ner sig. Första halvåret växte utestående volymer med endast 3,5%. Bolånen fortsätter att växa. 2,9% på halvåret innebär att årstakten sjunker ner under 7%. Fortfarande en relativt hög tillväxttakt.

Vår bedömning att utvecklingen under första kvartalet skulle fortsätta stämde. Trots återstudsen på placeringsmarknaderna kan man fråga sig om pågående utveckling ännu har verkat ut i de finansiella systemen. Har man vägt in krigs- och sanktionseffekter på företagens vinstutveckling fullt ut? Tidigare större krascher i modern tid har sett globala börsnedgångar på >50% och en återhämtning till tidigare toppnivåer 5-7 år bort. I detta läge kan också agnarna sållas från vetet på kreditmarknaden. Den långsiktiga vinnaren är inte självklart den som kortsiktigt växer snabbast.

I detta material utgår vi från fastlagda offentligt publicerade volymer för H1 samt när det gäller försäkringssparandet från publicerade bokslutsrapporter till dags dato.

Materialet innehåller ingen djupare analys. Det är en sammanställning av data och observationer.

 


Tomas Dahlqvist
Partner
[email protected]
0705-43 82 52

 

Sammanfattande kommentarer

  • Totala volymen ned 4,3% eller 1 000 Mrdkr.  Räntehöjningarna innebär dock att bankerna kan växla ut sin billiga inlåning mot högre utlåningsräntor, så lönsamheten är fortsatt mycket god för dessa aktörer.
  • Vinnare: Äpplen och päron. Banker utan placeringsrörelse tickar på. SBAB har en stabil tillväxt och Landshypoteks utveckling på bolånesidan är fortsatt mycket snabb.
  • Förlorare: Placeringsaktörer tappar, men om vi isolerar placeringsaffären så tappar aktörer med aktieorienterade kunder mer. Avanzas fonder (AuM) faller 20% under det att Skandia affär endast faller 8,7%.
  • Produktvinnare: Företagsutlåning +9,4%
  • Produktförlorare: Fonder tappar av naturliga skäl stort. Ju mer kopplade till börsen och ju högre risk, desto större fall.

Samtliga belopp i detta PM anges i miljoner kronor om inte annat anges. 

 

Utveckling av affärsvolym – H1 2022

 

Andra kvartalet blev en fortsättning på det vi såg första kvartalet. Börserna föll och totalt 1 563 Mrdkr lägre värden i paketerade placeringsprodukter på 6 månader. Nu ner totalt sett drygt 500 Mrdkr även på årsbasis. ”Allt” faller, men lägre risk premieras med lägre fall.

Företagen lånar 9,4% mer i bankerna än vid årsskiftet och hela 14,8% mer än för ett år sedan. Obligationsskulden växer nu försiktigare, men ökar med 3,5% under halvåret. Bolånen växer något långsammare, men årstakten är straxt under 7% och även den ganska hög historiskt sett.

Inlåningens tillväxttakt sjunker, men är på årsbasis upp 9,9%.

* Inkluderar icke-konkurrensutsatt tjänstepension

 

Skillnad i affärssammansättning slår naturligtvis igenom under ett halvår med så stora olikheter i utveckling. Jämförbarheten över hela linjen haltar. In- och utlåningsaktörer blir vinnare och rena placeringsföretag hamnar i botten. Men inom dessa grupper och även för de aktörer med en stor spridning i affären är utvecklingen olika. Mindre Landshypotek växer snabbare än SBAB. AMFs fall är markerat och Skandia klarar sig bättre trots sin övervikt mot placering. Bland storbankerna är det trots allt en skillnad mellan ett tapp på ca 1% och ett på knappt 4%.

Exklusive icke-konkurrensutsatt tjänstepension * Även del av Övriga, ** Exkl. Futur

 

 

 

Inlåning och utlåning växer i takt under halvåret. På inlåningssidan faller företagsdelen tillbaka i utvecklingstakt efter tidigare års mycket kraftiga ökning. Och hushållens banksparande ökar i snabbare takt. Möjligen som effekt av utvecklingen på placeringssidan och allt tal om prisökningar.

På utlåningssidan är utvecklingen den omvända eller till viss del likartad. Tendenser till att hushållen blir försiktigare och företagen drar på. På den senare sidan måste man även ha i bakhuvudet utvecklingen på obligationsmarknaden. Under tidigare år har den vuxit snabbare än bankutlåningen och absorberat stora volymer. När det blivit både dyrare och svårare för företagen att finansiera sig på marknaden har volymer ”återvänt” till bankernas balansräkningar. Obligationsutlåningen växte endast med 3,5% under halvåret.

När det gäller skillnaden mellan aktörerna på inlåningssidan kan det bero på flera saker, inte minst de olika aktörernas egna finansieringssituation. Men med stigande räntor (åtminstone steget från minusräntor till plusräntor) blir inlåning till mycket låga kostnader en intressant och lönsam finansieringslösning. På årsbasis är detta en riktig boost för bankerna lönsamhet. Vi talar förmodligen om några 10-tals miljarder kronor på årsbasis. Det är därför inte konstigt att vi ser SEB i topp på utvecklingslistan.

På utlåningssidan ser vi nya bolåneaktörer fortsätta att växa snabbt. LF fortsätter dock sin kräftgång. Under halvåret är det Danskes utveckling på företagssidan som verkligen sticker ut. Tillväxt med drygt 12% de senaste 6 månaderna och en årstakt på 18,3%. I andra ändan ser vi här den traditionella företagsbanken SHB med en tillväxt på 6,1%. Vem som verkligen är vinnare och förlorare här får nog framtiden utvisa.

Räntehöjningarna har fortsatt under andra kvartalet även om de längre räntorna t.o.m. hunnit justeras nedåt. Tillsammans med övriga prisökningar, inte minst på energi, börjar det finnas en oro för högbelånade hushålls förmåga att hantera sina räntebetalningar. Erfarenheter från vår 90-tals kris pekar dock på att det inte är på hushållens lån de verkliga riskerna finns, utan på den kommersiella fastighetssidan.

Möjligen börjar vi se en liten avmattning i volymtillväxten. Årstakten har nu sjunkit till under 7%, men är även den relativt hög.

Landshypotek fortsätter sin ganska extrema tillväxttakt och följs av andra nyare utmanare. Skandia har fått bättre fart på verksamheten igen, under det att LF som en av de nyare aktörerna nu hamnat efter i tillväxttakt. Av de stora traditionella bolagen toppar Nordea och SEB verkar ha skruvat ned tillväxtambitionerna. Swedbank har sakta börjat krypa upp i tillväxttakt men ligger fortfarande under tillväxten i marknaden.

* Också del av Övriga

Ovanstående tabeller överlappar avseende fond- och depåförsäkringar. Fullständig statistik för att summera dessa på aktörsnivå för H1 saknas ännu. På följande sida publicerar vi vår samlade bedömning av utveckling på placeringsmarknaden (exkl. rena aktieinnehav).

Vår bedömning är att det samlade fond- och försäkringskapitalet har sjunkit med 1 570 mrdkr första halvåret (-13,6%). Inklusive utvecklingen för innehav av börsnoterade aktier talar vi om ca. 2 000 mrdkr. Fondsparande totalt minus 1 120 mrdkr (-16,1%) och försäkringssparandet samlat ned med 701 mrdk (-11,4%). I bägge fall talar vi nu om en nedgång även på helårsbasis. Fondsparandet har haft ett begränsat negativt inflöde under halvåret, som  dock nästan avstannat under Q2. På försäkringssidan är flödesutvecklingen för q2 inte presenterad.

Skillnaden i utveckling mellan aktörerna fortsätter vara mycket stora på placeringsmarknaden. Oavsett om vi ser till fond- och försäkringssidan separat eller som vi här presenterar en samlad bild för dessa paketerade placeringsprodukter (med hänsyn taget till överlappet med fond- och depåförsäkring). Detta gäller även företag med åtminstone likartade förutsättningar.

Om vi tar våra mer etablerade försäkringskoncerner tappar Skandia och Folksam under 10% i placerat kapital. Under det att LF tappar 17%. Det finns självklart skillnader i affärssammansättning, men samtidigt är det resultatet av olika strategiska val. T.ex. synen på traditionell försäkring.

På storbankssidan är skillnaderna inte lika stora, men de finns där. Nordea tappar ca. 14% och Swedbank ca. 18%.

*AMF: Tillväxt totalt förvaltat kapital inkl. fond på försäkringssidan

Sammanfattning

Vem är grönast? Brukar kanske betyda något annat, men här avses relativ tillväxttakt inom respektive produktområde. Många färger, men enkelt uttryckt – ju grönare desto större tillväxttakt i jämförelse med övriga. Respektive produktområde för sig (vertikalt) och totalen för produktområdena jämförda med varandra (horisontellt).

Produktområdena är naturligtvis olika viktiga för olika aktörer och på en relativ skala kan man alltså vara grön trots att man backar 2,3% (SEB PPM). För det är bättre än marknaden som faller med 15,3%.

Under halvåret är SEB den storbank som tappar minst i totalvolym och har bäst utveckling även genomsnittligt över samtliga de produktområden. Swedbank hamnar i andra änden av denna lista.

På placeringssidan är Skandia och Folksam ”vinnarna”, dvs. de med minst värdeminskning. Avanza och AMF tappar stort, men även en storbank.

Vi mottar gärna kommentarer på denna visualisering och i övrigt på denna uppdatering.

Ladda ner marknadsuppdateringen som PDF


Prenumerera på Trinovo Insights

«




    Håll dig uppdaterad med Trinovo Insights