Marknadsuppdatering helår 2021
Soluppgång eller solnedgång? Vad säger framtiden? Trots Covid och vapenskrammel mot slutet av året blev 2021 ett rekordår för de finansiella marknaderna.
Betydande svängningar under året, men en stabil tillväxt i basen och placeringsmarknaden fortsatte att gödas av stimulanser samt låga räntor. Och ingen kris för krediterna i vardande när konkurser bottnar och kreditförluster är ”så 90-tal”.
I detta material utgår vi från fastlagda offentligt publicerade volymer för helår och Q4 samt när det gäller försäkringssparandet från publicerade bokslutsrapporter till dags dato.
Materialet innehåller ingen djupare analys. Det är en sammanställning av data och observationer.
Tomas Dahlqvist
Partner
[email protected]
0705-43 82 52
Ett underbart år för de finansiella aktörerna. Volymer som växer med 18%, varav 5% under sista kvartalet. Stadig bastillväxt på utlåningssidan och en fortsatt fantastisk värdetillväxt på placeringssidan. Rekordresultat för många.
Samtliga belopp i detta PM anges i miljoner kronor om inte annat anges.
2021 är återigen ett år där värdeförändringar driver upp den totala tillväxttakten och marknaden fortsätter på en resa som lämnar utvecklingen för BNP bakom sig. Sparande och Placeringar utgör nu 2/3-delar av vad vi kan kalla retail finance marknaden (här exklusive det rena aktiesparandet och den icke- konkurrensutsatta tjänstepensionen). Dess tillväxt har långsiktigt varit 50% högre än finansieringssidans.
Den senare har dock delar – såsom värdepappersfinansiering för större företag (ej med ovan) – vars tillväxttakt med råge når upp till Sparandets långsiktigt. Här pågår en strukturell förändring av finansieringen för allt fler företag. Men även vanlig Finansiering via finansiella företag visar en stadig tillväxt som tydligt slår BNP. Belåningsoro signaleras från både FI och Riksbanken, men är det någon som bryr sig när kreditförluster verkar vara ett minne blott?
De aktörer vi följer har olika produkt- och kundfokus. Av det följer att framgång eller ej ibland har mer att göra med affärsinriktning än förmåga när vi som här adderar ihop allt. Men för våra största traditionella aktörer är det bredd som gäller. De 4 stora traditionella bankkoncernerna behåller totalt sett sitt grepp. Av de volymer vi här mäter tar de hem nästan 1500 Mrdkr eller 49% 2021. Inte så tokigt. Men 2005 stod de för drygt 72% av marknaden och när vi gick in i 2021 nästan 60%. Så sakta men ganska säkert knaprar utmanarna andelar. Många av de senare är dock också några ”gamla godingar”. Oavsett förklaringar för utvecklingen – och det finns en del – så är effekten densamma.
När börsen stiger är det bra att ha några hundra miljarder som bas. För då kommer tillväxten med automatik på placeringssidan. Självklart ser vi att det är placeringsprodukterna som rusar under 2021. Starkast går det offentligt finansierade sparandet i PPM som nu passerat 2000 Mrdkr. Det blir dock inte många kronor i marginal över till andra när AP7 snart tar 50% och snittpriset för övriga hamnar under 0,3%. För övriga placeringsprodukter drar dock intäkterna iväg med volymerna utan större ansträngning. Vilket vi också ser i aktörernas resultatrapporter. Det är dock värt att notera att nettoinflödet i fonder totalt sett endast står för 13% av den totala volymökningen för fonder.
Det är alltså i huvudsak börsen och inte ökat sparande som drivit volymerna och intäkterna. Och börsen kan som vi nu sett även gå ned. I det perspektivet är en stabil tillväxt för Finansiering på 7,1% imponerande. Endast en riktig kris skulle få volymerna att falla här. Inte minst har företagsutlåningen fått en skjuts under Q4. En tillväxt som är markerat högre än tidigare under året.
* Inkluderar icke-konkurrensutsatt tjänstepension.
De stora etablerade tar volymerna. Avanza, som nu är att betrakta som bred utmanare, vinner procentuellt. De verksamheter som är till 100% placeringsinriktade växer kraftigt med börsutveckling, men även med stora inflöden i flera fall. Det är skillnader inom likartade grupper av aktörer som är mest intressant. Nordea slår sina storbankskollegor. Danske är klart på efterkälken. Verksamheter som vi i vissa delar lyfter fram som tillväxtmotorer såsom Landshypotek inom bolån, har en betydligt mer modest tillväxt totalt sett.
* Del av Övriga
Utlåning passerar under Q4 inlåning i tillväxt. Intressant nog är det faktiskt företagsfinansiering som får en ordentlig skjuts. Under sista kvartalet ökar den med mer än under tidigare 3 kvartal tillsammans. En ordentlig rebound som stämmer med vad vi hör därute. Lite tid för eftertanke eller bara att springa vidare till nästa affär? Eller varför inte vara lite positiv?
Goda framtidsutsikter ger investeringar och behov av finansiering. Bolån och övrig utlåning rullar i stort sett på i samma takt som resten av året. Vilket betyder att det är den sistnämnda som växer långsammast över året. Men det är alltså inte bara konsumentkrediter här (som växer med 6,6%), utan även lån till företagare (enskilda firmor).
Inlåningsutvecklingen taggar ner, men i årstakt är den fortfarande ganska extrem. Och även detta kvartal ökar den på företagssidan med 2,9%. Vissa företag lånar, andra lägger undan i ladorna?
Tveksamt om man skall utnämna vinnare på inlåningssidan när räntenivån är kvar på dessa nivåer. Det handlar mest om hantering av överskottslikviditet och i andra fall behov av egen finansiering. Annorlunda 2022?
På finansieringssidan är dock skillnaden i utveckling fortsatt markant. Och Q4 är inte annorlunda än helåret. Nyare och mindre aktörer växer markant snabbare under Q4 och 2021 som helhet. Lite mer etablerade utmanare såsom LF har tappat fart på Avanzas, Stabelos och Landshypoteks bekostnad. Väldigt mycket av detta från bostadssidan. Mer anmärkningsvärt är egentligen skillnaden mellan Nordea/SEB och Swedbank. 2%-enheters skillnad i tillväxt under ett kvartal och mer än så för helåret för riktigt etablerade aktörer är mycket.
Bolån fortsätter sin stadiga tillväxt, men inte mer. Ingen extrem boom trots prisökningar och tal om mer affärer. Drygt 7% under året är dock inte dåligt. Eller finns det en baksida? Farhågor om hög belåning och räntekänslighet framförs av flera. Inte minst nu när högre räntor faktiskt kan bli verklighet.
Återigen ser vi att nyare utmanare tar för sig rejält när vi ser på procentuell tillväxt. Trots allt går dock volymerna stadigt till de etablerade aktörerna. Men hur länge kan det fortsätta så här innan det verkligen börjar märkas i lönsamheten för de som har dominerat denna marknad? Vi kan se att äldre utmanare på bolånemarknaden såsom LF tappat fart. Skandia slår marknaden klart t.o.m. Q3, men saktar in under Q4. Landshypotek är den nya tillväxtfantomen tillsammans med de nya bolåneinstituten. För helåret är Nordea den storbank som växer snabbast, under det att SHB fortsätter att tappa. Swedbank har ryckt upp sig under Q4, men ligger fortfarande under marknadstillväxt och tappar totalt sett över året.
* Också del av Övriga
PPM sparandet passerade vid årsskiftet 2000 Mrdkr och var det fondområde som växte snabbast. Det lyfter också AP7 som med knappt 1000 Mrdkr under förvaltning nu nästan står för 50% av just detta sparande. Detta område är nu så betydande att de förändringar som här initierats förmodligen kommer påverka ställningen på placeringsmarknaden framöver. Precis som upphandlingen inom den kollektivavtalade tjänstepensionen har gjort. Med tydlig återverkning på den faktiska prisnivån för fondsparande i olika former.
På en marknad som under detta år, med en del svängningar, så tydligt präglats av tillväxt genom värdeökning (87%) är det intressant med den stora skillnaden i utveckling mellan aktörerna. Avanza och några andra snabbväxare har relativt stora nettoinflöden, men det förklarar inte tillväxtskillnaderna. Är helt enkelt risknivån så olika? Det kanske vi märker under Q1 2022 om utvecklingen fortsätter som hittills i år. Men oavsett detta så är det ju nästan omöjligt att inte vara en vinnare på en marknad som växer på detta sätt. Relativt sett är det dock en stor skillnad som sagt var.
På försäkringssidan (som ju alltså överlappar fondsidan) ser vi en motsvarande hög, men dock lägre tillväxttakt över året. Detta inkluderar här totalt placeringskapital och utgår från utvecklingen för de bolag som avgett bokslutsrapporter. Flödena är här mycket stora. Svensk försäkring rapporterar premietillväxt med 38% och inbetalningar på 369 Mrdkr under året (exkl. icke konkurrensutsatt). Värt att komma ihåg är att detta bara är inbetalningarna (som om banker skulle rapportera alla insättningar på konton eller bara köp av fonder). Utbetalningarna är betydande. Bara försäkringsersättningarna ligger på 118 Mrdkr och till detta kommer återköp mm. (~= uttag) på 130 Mrdkr (inkluderar icke-konkurrensutsatt verksamhet?). Därav vårt fokus på utveckling på placerat kapital.
Avanza är en tydlig vinnare även avseende sparande i försäkringsform. En kombination av nettoinflöde och värdestegring. Bland de stora sticker Swedbank, Nordea och SHB ut positivt. Inte minst för Swedbank är det ett tydligt lyft.
*AMF: Tillväxt totalt förvaltat kapital inkl. fond eftersom rapporten inte innehåller uppgifter om försäkringskapitalet inkl. fondförsäkring.
Vem är grönast? Brukar kanske betyda något annat, men här avses relativ tillväxttakt inom respektive produktområde. Många färger, men enkelt uttryckt – ju grönare desto större tillväxttakt i jämförelse med övriga. Respektive produktområde för sig (vertikalt) och totalen för produktområdena jämförda med varandra (horisontellt).
Avanza sticker ut med betydligt högre tillväxt inom nästan alla områden. När vi tittar över flera områden för de riktigt stora och breda aktörerna sticker Nordea ut positivt. I snitt över alla områden 3%-enheters högre tillväxttakt än sina storbankskollegor. Här finner vi också LF som på motsvarande sätt distanserar sin kollega Skandia i snitt över flera områden. Längst ned bland de breda aktörerna hamnar Danske. Distanserad med ytterligare 3%-enheter.
Man kan naturligtvis reagera för varför någon som inom ett område som PPM växer med 23% blir rödfärgad. Det är väl en ganska bra tillväxt, minst sagt. Nu är just PPM lite speciellt. Men poängen är att det självklart är lätt att slå sig för bröstet med en 20-procentig tillväxt, men är det verkligen bra när andra växer med 30%? Motsvarande skillnader hittar vi inom andra områden fast på lägre nivåer. Så när nästan alla finansiella företag berömmer sig själva för sin tillväxt kan det ändå vara värt att åtminstone internt ta sig en funderare varför andra lyckas växa snabbare. Åtminstone om de har samma förutsättningar. Och särskilt om det fortgår under längre tid. Ta det som inspiration för att bli bättre.
Vi mottar gärna kommentarer på denna visualisering och i övrigt på denna uppdatering.