Marknadsuppdatering Q1 2022


 

Vinnare och förlorare på Retail Finance Marknaden Q1 2022

 

Solnedgång på placeringsmarknaderna under Q1 och kriget i Ukraina och pandemieffekter med dess följdverkningar kastar långa skuggor över 2022.

Första bankkvartalet 2022. Det svänger! Placeringar ner, men företagens lån hos banker ökar i samma takt som innan finanskrisen. Total volym ner 1,8% på svenska retail finance marknaden.Dramatiska omvärldsförändringar. En pandemi som vi börjat betrakta som vardag, ett avskyvärt krig skapat av Putin och Ryssland, från störningar i produktförsörjning till betydande inflationsoro.

Med denna bakgrund (och nu med inflations- och ränte-hysteri) så kanske frågan är varför börsen bara sjönk med 15% första kvartalet och varför lånevolymerna tickar upp i en allt högre takt. Den samlade effekten av allt det som händer i vår omvärld lär vi inte se förrän längre in i 2022.

I detta material utgår vi från fastlagda offentligt publicerade volymer för Q1 samt när det gäller försäkringssparandet från publicerade bokslutsrapporter till dags dato.

Materialet innehåller ingen djupare analys. Det är en sammanställning av data och observationer.

 


Tomas Dahlqvist
Partner
[email protected]
0705-43 82 52

 

Sammanfattande kommentarer och några reflektioner kring tillväxt

  • En minskning av den totala affärsvolymen med nästan 2%. Självklart drivet av värdeminskningar på placeringsmarknaderna, men trots en mer än stadig tillväxt i utlåningsvolymerna. Ett tapp på 400 Mrdkr är trots allt ett tapp.
  • Vinnare: Totalt sett gynnas de aktörer med mindre exponering mot placeringsmarknaden. Danske (utan Futur) med stark ökning av företagsutlåning, och SBAB, sticker därför ut med positiv utveckling. Nordea utmärker sig bland storbankerna och har näsan just över vattnet. Trots en bred affär. Nya utmanare på bolånesidan är största procentuella vinnare. De sopar mattan, men mycket av dammet hamnar fortfarande hos storbankerna.
  • Förlorare: Skandia och AMF hamnar i bakvattnet. Delvis förklarat av fokuset på placeringar och Skandia tar marknadsandelar på bolånesidan. På placeringssidan tappar Avanza stort, delvis pga. högre inbyggd risknivå hos kunderna? Men de är fortfarande vinnare på helårsbasis. Bland storbankerna är det Swedbank som totalt och oftast tappar andelar.
  • Produktvinnare: Företagsutlåning +4,8% på ett kvartal och 11,6% på årsbasis. Pandemirebound eller sista rycket innan …?
  • Produktförlorare: Fonder tappar av naturliga skäl stort. Ju mer kopplade till börsen och ju högre risk, desto större fall.

Samtliga belopp i detta PM anges i miljoner kronor om inte annat anges. 

 

Utveckling av affärsvolym – Q1 2022

 

Och så vände det neråt på börserna. Placeringsprodukterna faller av naturliga skäl. Skillnaden ligger mycket i exponeringen mot börsen, så den traditionella förvaltningen sjunker minst. Totalt sett ett tapp på 663 Mrdkr under kvartalet (-5,7%), men fortfarande upp goda 10,1% eller 912 Mrdkr på helårsbasis. Även flöden påverkar volymen. På den totala fondsidan var flödena negativa under kvartalet (-35 Mrdkr, ca. -0,5% av ingående kapital).

Företagsutlåningen går i topp. 4,8% på ett kvartal följt på 3,7% förra kvartalet betyder att företagen lånar 11,6% mer av bankerna direkt än ett år tidigare. Högsta nivån sedan finanskrisen. Hos bankerna alltså, för den emitterade volymen av företagsobligationer växte bara med 1,4% under kvartalet. Bolånen växer säsongsmässigt långsammare med 1,4% under Q1, men har under Pandemin skruvat upp tillväxttakten från ca. 5% per år till en årstakt på drygt 7%. 

* Inkluderar icke-konkurrensutsatt tjänstepension

 

 

Utveckling av affärsvolym – Q1 2022

 

Storlek på placeringsmarknaden slår tillbaka när börsen faller och rena placeringsaktörer tappar mest. Men även här skiljer det sig. Aktörer med traditionell bankverksamhet och utmanarposition klarar sig bäst. Skillnaden mellan storbankerna är intressant. Delvis en effekt av olika affärssammansättning, men även när vi går ned på produktnivå så klarar sig Nordea många gånger bäst.

Exklusive icke-konkurrensutsatt tjänstepension * Del av Övriga, ** Exkl. Futur.

 

 

 

 

Återigen ett kvartal där utlåningen växer snabbare än inlåningen. Vad vi ser är dock en kraftig ökning av företagsutlåningen samtidigt som företagsobligationsmarknaden har lugnat ner sig under kvartalet (bara +1,4% vilket innebär en klart sjunkande helårstillväxt). Tillväxten för företagens lån i banker har skruvats upp de senaste kvartalen och ligger nu på en årstakt på nästan 12%. Senast vi såg sådana nivåer var innan finanskrisen. Delar av denna tillväxt kan säkert förklaras av en rebound efter pandemin.

Bolånen har med en rätt beskedlig tillväxt på 1,4% över kvartalet ändå hamnat på en 12-månaders ökning på 7,1%. Högre än de 5% som man bottnade på vid början av pandemin, men betydligt lägre än de 15% som vi upplevde pre-finanskris. Övrig utlåning till hushåll utvecklas långsammare än bolånen. Det gäller även de sk. Konsumtionslånen. I årstakt ca 6,1%  och under kvartalet nästan avstannade på 0,4%’s ökning.

Inlåning tickar trots allt på. Delvis som effekt av växande ekonomi och transaktionsvolymer. Trots fallande börser kan vi inte se någon ny push för inlåning. Totalt sett har vi nu kanske tillräckligt i ladorna och på företagssidan har investeringsviljan kommit tillbaka. Som ”produkt” är inlåning knepig. 0-ränta kan ha varit både en lönsamhetsätare och en rätt billig finansieringskälla under senare år. De första stegen med räntehöjningar är en klar fördel för bankerna.

Aktörsmässigt kan vi konstatera att endast SEB växer snabbare än marknaden på finansieringssidan bland storbankerna. ”Utmanarna” vinner procentuellt. LF har tappat fart.

 

 

Räntehöjningar påbörjades under kvartalet och har därefter också fortsatt och fått bredare genomslag. 

Tillväxten för Bolån påverkades dock inte negativt under kvartalet. Säsongsmässigt lägre med +1,4%, men som sagt var nu med en årlig tillväxttakt på 7,1%. Upp från runt 5% innan pandemin. 

Tendenser till prissänkningar på villor efter kvartalets slut betyder möjligen att prisboomen är över för denna gång. Det är ju inte bara räntorna som gått upp.

De nyaste utmanarna växer fortsatt snabbast. Landshypotek extremt snabbt. Storbankerna hamnar längre ned på listan och växer generellt sett långsammare än marknaden även detta kvartal. Nordea är dock ett undantag och ligger även för hela det senaste året på en tillväxt som överstiger marknaden totalt sett. De 4 stora ökade dock sina portföljer av bolån med 30 Mrdkr under det senaste kvartalet och drar alltså fortfarande till sig de stora volymerna.

* Också del av Övriga

 

 

Ovanstående tabeller överlappar avseende fond- och depåförsäkringar. Fullständig statistik för att summera dessa på aktörsnivå för Q1 saknas ännu. Vår bedömning är att det samlade fond- och försäkringskapitalet sjönk med 663 Mrdkr under första kvartalet, dvs. med 5,7%, men i årstakt fortfarande är upp 912 Mrdkr på helårsbasis (+10,1%). Fondflödena var svagt negativa och bidrog nedåt med ca. 0,5%. Försäkringsflödena presenteras av Svensk Försäkring den 25/5. Fondkapitalet sjönk mer än det samlade försäkringskapitalet. Skillnaden kan utgöras av nettoflöden, där försäkringssidan med sina mer stabila premier normalt sett har ett positivt flöde (Q4 2021 var det dock endast 0,4% av ingående kapital).

Skillnaden mellan aktörerna är betydande i nedgång såväl som uppgång. Avanza hamnar nu i botten. Är det högre riskbenägenhet bland kunderna som slår igenom? På helårsbasis är dock Avanza fortfarande en vinnare och självklart är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv när marknaden svänger som den gör.

Försäkringsbolag med större trad-portföljer klarar sig mindre dåligt. Ett undantag är AMF som även på fondsidan backar mer än andra, främst pga. sämre utveckling på PPM-sidan. Även mellan storbankerna skiljer det sig. På fondsidan går Nordea bäst (minst dåligt alltså) och Swedbank sämst detta kvartal. På årsbasis är det Handelsbanken i topp, men fortfarande Swedbank i botten i denna grupp.

Värt att nämna är AP7s utveckling. Med stadiga långsiktiga inflöden blir de alltmer dominanta på PPM sidan. Utvecklingen detta kvartal förklaras dock inte av inflöden i PPM-systemet totalt sett. Däremot kan flyttar inom systemet ju vara en förklaring till AP7s betydligt bättre utveckling än sina konkurrenter. Antar att det snart startar en debatt att dela upp denna koloss. Men varför? Den slår sina konkurrenter i avkastning över tid, kostar betydligt mindre och är än så länge bara lite drygt en fjärdedel av Oljefonden i volym. Varför inte istället erbjuda den på den öppna marknaden?

*AMF: Tillväxt totalt förvaltat kapital inkl. fond på försäkringssidan

 

Sammanfattning

 

Vem är grönast? Brukar kanske betyda något annat, men här avses relativ tillväxttakt inom respektive produktområde. Många färger, men enkelt uttryckt – ju grönare desto större tillväxttakt i jämförelse med övriga. Respektive produktområde för sig (vertikalt) och totalen för produktområdena jämförda med varandra (horisontellt).

Produktområdena är naturligtvis olika viktiga för olika aktörer och på en relativ skala kan man alltså vara grön trots att man backar 3,9% (SPP PPM). För det är bättre än marknaden som faller med 7,3%.

Bland storbankerna har Nordea den överlag mest positiva relativa utvecklingen under kvartalet, vilket också överensstämmer med utvecklingen för de senaste 12 månaderna. En tydlig vändning från de senaste årens utveckling. Sedan finns det aktörer, inte minst på bolånesidan som sticker ut med fortsatt extremt positiv utveckling. Men som sagt är det ju från en lägre bas.

På placeringssidan jämför vi detta kvartal nedgångar, men precis som när det gick upp så är det stora skillnader mellan aktörerna. På årsbasis ser vi dock hur Avanza, AP 7 och även LF (förutom trad-sidan) har haft en mycket positiv utveckling. Däremot har Skandia och SEB generellt sett tappat mot marknaden.

 

 

 

Vi mottar gärna kommentarer på denna visualisering och i övrigt på denna uppdatering.

Ladda ner marknadsuppdateringen som PDF

 


Prenumerera på Trinovo Insights

«




    Håll dig uppdaterad med Trinovo Insights