Marknadsuppdatering Q3 2022
Det tredje kvartalet 2022 kännetecknas av fortsatt volatilitet på placeringsmarknaderna och relativt sett kraftig ökning av företagens finansiering i banker. I bakgrunden finns ett fortsatt instabilt säkerhetsläge, en ”skenande” inflation, kraftigt och snabbt höjda räntor, men faktiskt lite större lugn på energimarknaderna.
Bankerna gör rekordresultat när inlåningen återigen blir lönsam, detta trots pressen på provisioner från placeringsverksamheten. Detta är ingen uppföljning av bankernas resultat, men det pågår en ganska dramatisk förändring av affärsförutsättningarna. Kraftigt stigande räntor från ett historiskt minusläge kan med ”1a procentenen till bankerna” teoretiskt ge en boost på 43 Mdkr. Men det förutsätter möjlighet att öka utlåningsräntorna. Det senare ses tydligt på företags- och konsumtionslånesidan där marginalen mot inlåningsräntan redan nästan stigit med 1%. Men på bostadssidan har, enligt FI, marginalen på kort sikt istället sjunkit. För en inlåningsfinansierad bostadslåneaffär kan man möjligen se en marginalökning för utestående avtal på ett 20-tal punkter.
Placeringsmarknaden (fonder och försäkring) faller endast tillbaka ca en procent eller 100 Mdkr enligt vår bedömning. Det adderar naturligtvis till nedgången på 1600 Mdkr vi såg första halvåret och skulle på årsbasis minska intäkterna med ca 17 Mdkr om inte börsen börjar gå upp.
På utlåningssidan är det nu företagen som är drivkraften istället för bolånen. De senare växer sakta och årstakten är nu under 6%. Företagsutlåningen i bankerna (+3,3% under kvartalet och +17% i årstakt) drivs volymmässigt inte minst av att obligationsmarknaden är betydligt dyrare och kanske t.o.m. stängd för vissa fastighetsaktörer.
Inlåningen backar nu totalt sett. Orsaken är att företagen minskar med 3,5% och hushållen nu har sjunkit tillbaka till en ökning på 0,5% under kvartalet.
Totalt sett står retailfinancemarknaden, som omfattas av denna sammanställning, nästan stilla och har på ett år minskat med knappt 1%. Det kanske inte låter så dramatiskt med bakgrund av omvärldsutvecklingen, men det är något helt annorlunda än vad branschen är van vid. Under ytan sker nu, åtminstone kortsiktigt, ett betydande affärsmässigt skifte. Åter är det inlåningsmarginaler och företagsutlåning som står för lönsamhetsdrivet. En placeringsmarknad som backar eller står stilla samtidigt som priserna pressas och en bolånemarknad med sjunkande marginaler, gör att dessa två affärer har tappat sin lönsamhetsdrivande roll.
Företagsutlåning är dock, som påpekats av många, en betydligt mer riskfylld verksamhet. Vilken därmed föranleder högre kapitalkrav. Den rena utlåningsaffären har också svårt att generera de krav på avkastning som de svenska bankerna är bortskämda med.
I detta material utgår vi från fastlagda offentligt publicerade volymer för Q3 samt när det gäller försäkringssparandet från publicerade bokslutsrapporter till dags dato. Materialet innehåller ingen djupare analys. Det är en sammanställning av data och observationer.
Tomas Dahlqvist
Partner
tomas.dahlqvist@trinovo.se
0705-43 82 52
Företagsaffären befinner sig i bägge ändar av skalan. Utlåningen i banker fortsätter öka i mycket snabb takt och på årsbasis har vi inte sett något motsvarande sedan tiden innan senaste finanskrisen. Den kvartalsmässiga ökningen går dock ner under året. Företagen som helhet börjar nu också använda en del av de pengar de satt av under senare år och inlåningen sjunker.
Utlåningen till hushållen går totalt sett upp, men icke-bostadsrelaterade lån minskar faktiskt för första gången på många år. Takten i bolåneökningen minskar också kvartal per kvartal detta året.
Trots börsnedgångar på 4-5% under kvartalet tappar placeringsprodukterna endast 0,9-1,5%, vilket får anses vara bra.
* Inkluderar icke-konkurrensutsatt tjänstepension
I den samlade bedömningen av volymutvecklingen märks naturligtvis aktörernas exponering mot olika produktområden, men faktiskt även den relativa utvecklingen inom dessa. Utlåningsaktörer som Landshypotek och SBAB växer snabbast eftersom de även fyllt på inlåningskistorna. Det är ändå relativt stor spridning på placeringsaktörerna där SPP nollar (delvis pga. förvärv) och AMF fortsätter att tappa. Totalt sett ser vi ett stort tapp för SEB.
Exklusive icke-konkurrensutsatt tjänstepension * Även del av Övriga, ** Exkl. Futur
Totalt sett minskar inlåningen för första gången på flera år. Hushållen sätter tillsammans fortfarande av lite mer, men företagen plockar ut. Frågan är vad pengarna går till. För att investera i framtiden eller för att täcka upp sämre resultat? Landshypotek och SBAB ”vinner” procentuellt sett inlåningsracet delvis pga. ganska aggressiva ränteökningar jämfört med andra motsvarande aktörer.
Företagen fortsätter under kvartalet att vända åter till bankerna drivet av svårigheter för många att använda obligationsmarknaden som volymmässigt står still under kvartalet. Detta kvartalet ser vi hur den klassiska företagsbanken SHB ”ställer upp” och växer nästan dubbelt så snabbt som marknaden. Under det att Swedbank har en lugnare utveckling. Samtidigt publicerade SHB i dagarna en rapport om fastighetsbolagens ansträngda finansieringssituation. Det är kanske inte värdena på fastigheterna som är det primära problemet utan bolagens och deras ägares likviditetssituation när stora obligationslån förfaller under kommande år. Om, som SHB spekulerar, flera fastighetsbolag kommer behöva avyttra fastigheter i denna situation gäller det att det finns aktörer som är villiga att köpa. Pensionsbolagen brukar nämnas som möjliga räddare i nöden, men även de behöver se till att ha en rimlig allokering av sina tillgångar. Det är sällan försämringar i s.k. fundamentala värden som gör att företag går under utan brist på likviditet och i detta fallet problem med återfinansiering i kombination med svårigheter att hitta köpare av sina tillgångar. Och så många Akelius finns det inte därute.
Helt nya och mindre bolåneaktörer toppar listan i procentuell tillväxt, men det är inte riktigt det mest intressanta som nu händer.
Bolåneräntor fortsätter upp och bostadspriserna faller, men vi talar inte om något ras. Bolånemarknaden växer fortfarande stabilt, om än i sjunkande årstakt. Ett tag under pandemiåren ökade volymerna med mer än 7% årligen, nu är de nere i 5,7%.
Nya, och mindre, aktörer fortsätter att växa snabbast i procent, även om Avanza har en mycket måttlig utveckling under kvartalet. På årsbasis talar vi om mycket hög tillväxttakt. Aktörer som Stabelo växlar nu också upp sitt erbjudande från flytt av existerande bolån till nya bolån och tar då även steget upp på belåningsgradstrappan. Tillsammans med Hypoteket har de blivit rimligt etablerade bland investerare och kan ta ytterligare tillväxtsteg. Det blir också spännande om vi nästa kvartal kan börja se hur det går för Borgo som har en intressant backning från en ägarkrets med betydande distributionskraft.
Lite mer traditionella aktörer såsom LF och Skandia, men som på denna marknad får anses vara utmanare, har en betydligt mer modest utvecklingstakt. LF når på årsbasis bara upp till samma nivå som marknaden. Har de tappat farten?
Flera större etablerade aktörer hamnar under marknadens tillväxt och Danske minskar tom. sin stock. Nordea fortsätter dock att ta marknadsandelar och Swedbank tillsammans med Sparbankerna kryper sakta (men säkert?) upp mot marknadstillväxttakt.
* Också del av Övriga
Ovanstående tabeller överlappar avseende fond- och depåförsäkringar. Fullständig statistik för att summera dessa på aktörsnivå för Q3 saknas ännu.
Vår bedömning är att det samlade fond- och försäkringskapitalet bara har sjunkit med ca 100 Mdkr tredje kvartalet. Mindre än förväntat när aktiemarknaderna sjönk med ca 4-5%. Försäkringssparandet har på årsbasis en mindre dålig utveckling pga. totalt sett lägre risknivå. Under kvartalet har både fonder och försäkringar (med betydande överlapp alltså) haft ett positivt nettoinflöde.
På fondsidan går Swedbank mycket starkt detta kvartal efter ett relativt sett betydligt svagare första halvår. Samma sak gäller LF. Även Avanza lyckas med en svag men ändå tillväxt under kvartalet. Även de låg i botten första halvåret. På Försäkringssidan är det bara SPP som lyckas undvika negativ utveckling p.g.a. ett förvärv på ca 2 Mdkr. I botten på båda listorna hamnar AMF.
Vår samlade bedömning är att Swedbank lyckats bäst på placeringsmarknaden under Q3. Som sagt efter att ha hamnat i botten första halvåret. Avanza och SPP ligger på eller lite över nollstrecket. I botten på utvecklingen hittar vi AMF och Danske (exkl. Futur).
*AMF: Tillväxt totalt förvaltat kapital
Vem är grönast? Brukar kanske betyda något annat, men här avses relativ tillväxttakt inom respektive produktområde. Många färger, men enkelt uttryckt – ju grönare desto större tillväxttakt i jämförelse med övriga. Respektive produktområde för sig (vertikalt) och totalen för produktområdena jämförda med varandra (horisontellt).
Produktområdena är naturligtvis olika viktiga för olika aktörer och på en relativ skala kan man alltså vara grön trots att man backar 2,3% (SEB PPM). För det är bättre än marknaden som faller med 15,3%.
Under halvåret är SEB den storbank som tappar minst i totalvolym och har bäst utveckling även genomsnittligt över samtliga de produktområden. Swedbank hamnar i andra änden av denna lista.
På placeringssidan är Skandia och Folksam ”vinnarna”, dvs. de med minst värdeminskning. Avanza och AMF tappar stort, men även en storbank.
Vi mottar gärna kommentarer på denna visualisering och i övrigt på denna uppdatering.